Finlands ekonomi har tagit mindre skada av coronapandemin än väntat, och pandemin har inte rubbat det finländska finanssystemets funktionsförmåga. Kraftig penning- och finanspolitisk stimulans, bankernas flexibla återbetalningsvillkor, direkta företagsstöd och lättnader i makrotillsynskrav och övriga regler för banker har hjälpt hushåll och företag.
Den långvariga ökningen i hushållens skuldsättning riskerar dock att försvaga Finlands förmåga att klara framtida ekonomiska kriser. Bostadsutlåningen har tagit fart sedan sommaren 2020 och ökat hushållens sammantagna skuldbörda.
Långa bostadslån lyfts i dag mer än någonsin tidigare och av nya bostadslån beviljas en allt större del människor med stora skulder i förhållande till sina inkomster. Den genomsnittliga storleken av nya bostadslån har också ökat. ”Finländarnas växande skuldsättning och särskilt den allt vanligare förekomsten av långa bostadslån är oroväckande med tanke på den finansiella stabiliteten”, säger vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen.
Riskerna med hushållens höga skuldsättning bör minskas genom att införa ett inkomstrelaterat skuldkvotstak och begränsa den maximala löptiden för nya bostadslån. ”Den fortsatta ökningen av hushållens skuldsättning och de lindrigare villkoren för nya bostadslån ökar behovet av nya makrotillsynsverktyg. Ett skuldkvotstak bör omedelbart införas och löptiden för nya bostadslån begränsas för att hejda uppluckringen av lånevillkoren”, framhåller vice ordförande Marja Nykänen. ”De nya makrotillsynsverktygen bör inriktas på såväl bankernas som andra långivares krediter.”
Bostadsbolagslånens andel av hushållsskulden har fortsatt att stiga. ”Bostadsbolagslånen kan fördunkla bostadsköparnas uppfattning om de totala boendeutgifterna och locka dem till att köpa bostäder som är för dyra i förhållande till deras förmåga att betala skulder och bolagsvederlag”, förtydligar Marja Nykänen. Begränsningar av bostadsbolagslånens maximala andel och löptid skulle motverka beviljandet av de största bostadsbolagslånen. Det är viktigt att liknande regler tillämpas på bostadsbolagslån som upptas för köp av bostad som på bostadslån.
De finländska bankernas lönsamhet ökade 2020 trots pandemin. Reformerna av bankregelverket under de senaste åren har stärkt bankernas kapitaltäckning betydligt runt om i världen. ”De finländska bankerna är kapitalstarka och har kunnat upprätthålla utlåningen till företag och hushåll under coronapandemin”, säger Marja Nykänen.
Bankerna i Finland är exponerade för risker på den nordiska bostadsmarknaden. Lugnet på den nordiska bostadsmarknaden till följd av pandemin blev kortvarigt. Stigande bostadspriser förstärker obalanserna på bostadsmarknaden, framför allt i Sverige och Norge.
Förlusterna på företagskrediter har hittills ökat mindre än beräknat. Det är dock skäl att skapa beredskap för stigande kreditförluster, eftersom de uppkommer med eftersläpning också efter den svåraste krisfasen. ”Vi har ännu inte sett alla konsekvenserna av coronapandemin för banker och företag”, konstaterar direktionens vice ordförande Marja Nykänen.
- Presentation 4.5.2021, direktionens vice ordförande Marja Nykänen (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)